Kunskapsportalen

Titthålskirurgi kallas även  laparoskopi. Operationen sker genom att flera tunna metallrör förs in i bukväggen genom små hål i bukväggen. Ett av rören är försett med en liten videokamera och övriga rör används för att operera bort hela eller delar av njuren

 

Njurcancer är en tumörsjukdom som börjar i njuren, men som kan sprida sig till andra ställen i kroppen. Njurcancer uppstår oftast när en körtelcell i en njurkanal börjar dela sig. Då bildas det en cancertumör i njuren. Den tumör som sitter i njuren kallas modertumör och de andra kallas dottertumörer eller metastaser. Om man fått …

Vad är njurcancer? Läs mer »

Endast 2% av patienterna har dubbelsidig njurcancer vid diagnostillfället. Risken att man ska få det senare är ungefär lika stor som att man vid första tillfället drabbades av cancer.

Alla cancerceller har det gemensamt att de delar sig okontrollerat och därmed bildar tumörer. Njurcancercellen är lite speciell på så sätt att den inte riktigt följer samma utvecklingsmönster hos alla patienter. Man brukar säga att den är lite lurig, det händer till exempel att tumörerna helt avstannar i sin tillväxt eller att den till och …

Hur skiljer sig njurcancer från andra typer av cancer? Läs mer »

Varje år får cirka 1000 personer diagnosen njurcancer. De flesta som drabbas av njurcancer är mellan 60 och 70 år. Det är dubbelt så många män som kvinnor som drabbas. Det är ovanligt att man är under 40 år och det är extrem ovanlig att barn drabbas. Barn som får njurcancer har oftast en typ …

Vilka brukar drabbas av njurcancer? Läs mer »

Forskarna är inte helt säkra på varför vissa får njurcancer. De vet att en tredjedel av de som drabbas gör det på grund av rökning. Man vet också att övervikt och förhöjt blodtryck ökar risken. Ungefär fem procent av de som drabbas tros också göra det på grund av ärftlighet.

Ja, men det är mycket ovanligt. Av de som drabbas tros cirka fem procent få det på grund av arv. Det vanligaste är då att man har Von Hippel-Lindaus sjukdom som innebär att man har lättare än andra att utveckla tumörer i olika delar av kroppen. Bland de som är under 40 år och diagnostiseras …

Är njurcancer ärftligt? Läs mer »

Om man känner att man har en knöl i övre delen av magen så kan det vara ett symptom på njurcancer. Läs mer om symptom för njurcancer här.

Ja, att kissa blod kan vara ett symptom på njurcancer, men det kan också vara ett tecken på något annat. Om du har blod i urinen så ska du kontakta din vårdcentral.

Smärta i ryggen nära ryggraden, kan vara ett symptom på njurcancer. Men det kan också vara ett symptom på något annat. Det spelar ingen roll om man har ont i höger njure eller om man har ont i vänster njure.

Symtomen är inledningsvis mycket diffusa och oftast upptäcks njurcancer av en slump när man undersöks för något annat. Man ska vara uppmärksam på om man känner en knöl i övre delen av magen eller smärta i sidan av ryggen. Att ha blod i urinen, långvarig feber, känna sig trött eller genomgå en kraftig viktnedgång kan …

Vilka symtom finns det för njurcancer? Läs mer »

Nej, tror du att du har njurcancer så ska du kontakta din vårdcentral.

Svaren på undersökningarna vägs samman. Det kan ta upp till några veckor innan alla undersökningar är genomförda och svaren är klara. Om du har en tumör vet läkaren nu hur stor den är, var den sitter på njuren och om det finns misstanke om att den spridit sig i kroppen. Utifrån detta rekommenderar läkaren en …

När får jag veta resultatet från undersökningarna? Läs mer »

Bromsmediciner är, som framgår av namnet, inte botande och förbättrar alltså inte tillståndet. Men de gör att man lever längre och med en högre livskvalitet än vad som annars vore fallet. Alla bromsmediciner har idag en lång biverkanskatalog, vilket inte ska tolkas som att man kommer att drabbas av alla dessa. Den individuella variationen mellan …

Hur påverkas kroppen av bromsmediciner? Läs mer »

Effekterna av strålning ger inte några förbättringar av allmäntillståndet inledningsvis. Vanliga negativa verkningar är trötthet under en ganska lång period och ibland illamående. Beroende på stråldosen och vad som har bestrålats kan man under en kortare period känna av strålskador på huden och de vävnader som omger den bestrålade tumören. Strålbehandling av njurcancerpatienter används oftast …

Mår man bättre eller sämre av en strålbehandling? Läs mer »

Eftersom njurcancer oftast är symtomfri när den upptäcks innebär inte en operation några positiva verkningar på allmäntillståndet inledningsvis annat än i psykiskt avseende, det vill säga minskad oro och stress. De negativa verkningarna handlar framförallt om trötthet under någon månad från operationstillfället. Istället måste operationen betraktas ur ett mer långsiktigt perspektiv.

Om njuren och binjuren är helt friska klarar man sig bra. Om båda binjurarna saknas får man medicinera för att ersätta de hormon som binjuren producerar.

Ungefär hälften av de som får njurcancer överlever. De som inte botas kan leva många år med sjukdomen. Vilket stadium cancern befinner sig i när den upptäcks kan spela stor roll för prognosen.

Det är viktigt att förstå att alla är olika. Det går inte att läsa sig till hur prognosen ser ut för en specifik person. Med det sagt så har forskningen om njurcancer har gjort behandlingen bättre och idag lever nio personer av tio som haft cancer avgränsad till en njure efter fem år.  

Det finns många metoder som sjukhusen idag kan använda för att ta reda på om man fått njurcancer, dessa är: Cystoskopi, som innebär att man med hjälp av ett smalt rör kan titta in i och undersöka urinröret och urinblåsan. Denna metod används om man har synligt blod i urinen. Ultraljud, som används för att …

Vilka metoder finns det för att diagnosticera njurcancer? Läs mer »

Utvecklingen på området går idag i mycket snabb takt. Det gäller framförallt mediciner som bromsar tumörernas tillväxt och spridning och sådana finns ett flertal som används idag. Det senaste inom området handlar om mediciner som förbättrar kroppens egna förmåga att bekämpa cancercellerna. Sådana läkemedel kommer troligen att godkännas för användning i Sverige 2016. Ny information …

Hur ser den närmaste framtiden ut i avseende på olika behandlingar av njurcancer? Läs mer »

Om du upplever akuta och kraftiga symtom tar du kontakt med akutsjukvården i den närmaste omgivning. Vid andra symtom av mindre akut karaktär men som skapar oro, tar du kontakt med din tilldelade kontaktsjuksköterska som kan hjälpa till med råd, skaffa information eller förmedla kontakt med någon specialist.

På nästan alla sjukhus finns idag ett system med så kallade kontaktsjuksköterskor. Om man drabbats av njurcancer tilldelas man en personlig namngiven och specialutbildad kontaktsjuksköterska med vilken man har en fortlöpande kontakt både per telefon och vid direkta möten. Kontaktsjuksköterskan hjälper dig med alla frågor som har att göra med din sjukdom och alla övriga …

Finns det några kuratorer som är specialiserade på tumörsjukdomar och hur får man kontakt med dessa? Läs mer »

Det finns flera forskningscentra i USA som efterlyser patienter med njurcancer för att få dem att delta i olika forskningsprojekt. Detta innebär dock att man måste befinna sig på samma ort och ställe.

Sverige ligger långt fram forskningsmässigt och har så gjort under lång tid. Detta har bland annat inneburit att kontakterna och samarbetet med utländska, framförallt amerikanska forskningscentra, är mycket goda.

Ja, det finns hjälp att få om du vårdar en närstående. Det kan handla om ekonomisk ersättning, samtalsgrupper eller annat. Kontakta din kommun för att få reda på vad som gäller för dig.

Ja, du får lov att läsa din egen journal. Men journaler är sekretesskyddade så du får inte lov att läsa andras eller en anhörigs. Det kan vara bra att vara med en läkare eller sjuksköterska när du ska läsa journalen eftersom det finns många termer som kan vara svåra att förstå.

Den ska innehålla: Kontaktuppgifter Tider för undersökningar och behandlingar Information om behandling och rehabilitering Rehabiliteringsplan, egenvård Information om dina rättigheter, t.ex. rätten till en ny medicinsk prövning vilket betyder att någon annan specialist gör en bedömning av patientens tillstånd.

Ja det är meningen att det ska upprättas en så kallad ”min vårdplan” för alla patienter med njurcancerdiagnos och som också ska uppdateras när patientens vård eller behov på ett betydande sätt förändras.

I princip – ja! Efter ansökan görs en bedömning av behovet är sådant att behandlingen bör ske inom ett annat landsting än patientens eget.

Det kan skilja sig en hel del. Dels har de olika landstingen olika väntetider. Det finns också olika mycket information om de olika behandlingarna och resultaten av dessa. De olika landstingen använder också olika medicinering och strålning. Vissa landsting erbjuder också mer stöd från kuratorer och liknande.

Nej, så kallade cytostatika används inte i behandlingen av njurcancer utom i vissa fall för att minska en tumör före operation eller som en del i smärtbehandling.

Det finns ingen medicin som är bäst, eftersom alla människor är olika. Vilken medicin som ska väljas är en mycket individuell patientfråga. Ofta brukar man börja med en viss medicin för att sedan studera dess verkan och biverkningar för att sedan kanske byta till någon annan. Det går också att gå tillbaka till en medicin …

Vilken av alla bromsmediciner är bäst? Läs mer »

Någon medicin som botar njurcancer finns inte idag, men det finns ett flertal så kallade målinriktade läkemedel mot njurcancermetastaser som bromsar tumörernas tillväxt och spridning.

Behandlingen av njurcancer är olika beroende på vilket stadium cancern befinner sig i. Om cancern är avgränsad till en njure så opereras oftast den njuren, eller bara en liten del av den njuren, bort. En människa klara av att leva med bara en njure och de flesta som har cancer begränsad till en njure blir …

Hur behandlas njurcancer? Läs mer »

Nej – lungcancer är en annan typ av cancer, däremot har man fått njurcancertumörer i lungorna.

Om man efter 5 år inte fått några tecken på metastaser (dottertumörer) finns det en stor chans att man är botad, men det finns inga garantier.

Det vanligaste är att kirurgen tar bort hela njuren inklusive lokala lymfknutor och binjure. Om den datortomografin som man gjort före operationen visar att binjuren är normal kan binjuren sparas.

Strålbehandling kan användas som alternativ till kirurgisk behandling av enskilda tumörer, till exempel om man fått en tumör på binjuren eller luftstrupen. Strålbehandling ger också ofta en god smärtlindring.

Ja det finns radiofrekvensbehandling och kryobehandling som i första fallet innebär att tumören hettas upp och i andra fallet fryses ner så att cancercellerna förstörs. Embolisering är en teknik där blodtillförseln till njuren eller tumören täpps till. Det kan ibland användas för att minska tumörstorleken eller för att minska eller stoppa blödning från tumören.

Radikal nefrektomi är en operation där njuren, binjuren, lymfkörtlar och omgivande vävnad tas bort.

En partiell nefrektomi är en operation där man tar bort tumören från njuren, men resten av organet bevaras.

En enkel nefrektomi är en operation där man tar bort en njure.

Palliativ behandling innebär att man vill kontrollera eller lindra symtom som cancern framkallar, behandlingen syftar alltså inte till att bota cancern. Det är vanligt att palliativ vård likställs med vård i livets slutskede, men inom cancervården används uttrycket också för behandlingar som pågår i många år.

En patolog är en läkare som undersöker tester och prover under mikroskop för att kunna hitta sjukdomar eller avvikelser.

Biopsi är det vävnadsprov som en patolog tar för att undersöka om det finns tecken på cancer i njuren. Provet tas genom att en tunn nål förs in och man suger sedan ut några få celler. Det gör inte ont att ta en biopsi och vanligtvis utförs det utan lokalbedövning. Ibland används en grövre nål …

Vad är en biopsi? Läs mer »

Magnetresonanstomografi är en typ av röntgen som ibland kallas magnetkameraröntgen, MR eller MRT. Denna typ av röntgen tar väldigt detaljerade bilder av kroppen och användas för att kunna upptäcka saker som annars inte kan upptäckas av en vanlig röntgen. Denna undersökning är fri från strålning och tar istället bilder med hjälp av magnetfält och radiovågor. …

Vad är Magnetresonanstomografi? Läs mer »

Datortomografi är en form av röntgen. Denna typ av röntgen tar många väldigt detaljerade bilder på kroppen och används när man vill undersöka delar som annars är svåra att undersöka, som magen, bröstkorgen eller huvudet. När en läkare genomför en datortomografi används ibland kontrastmedel som patienten antingen får dricka eller som förs in i kroppen …

Vad är datortomografi? Läs mer »

Ett leverfunktionstest innebär att man mäter mängden av enzymer som levern frisätter till blodet. Detta gör man för att kontrollera om njurcancern har spridits till levern.

Anamnes betyder sjukdomshistoria. Läkaren genomför en anamnes genom att ställa frågor till dig om eventuella ovanliga symtom och tidigare sjukdomar. En anamnes genomförs för att läkaren ska få en så tydlig sjukdomsbild som möjligt.

Ja, det går att leva med en njure.

Metastaser kallas ibland för dottertumörer. Om man har metastaser innebär att cancern har spritt sig till andra organ än där den ursprungligen fanns. Bland de som diagnostiseras med njurcancer är det cirka en tredjedel som har metastaser vi diagnostillfället.

Njurcancer är ett samlingsnamn för olika typer av cancer. Den vanligaste heter ”klarcellig njurcancer” och cirka 80% av de som drabbas har den formen. Det finns också former som heter ”papillär njurcancer” som står för cirka 10% och ”kromofob njurcancer” som står för cirka 5%. Alla olika typer skiljer sig åt hur man behandlar dem …

Vilka olika typer av njurcancer finns det? Läs mer »

Njurarnas placering är långt in i magen, nära ryggraden och lite högre upp än naveln.