• juni 19, 2018

Rapport från Uppsala Health summit – Care for Cancer 14-15 juni 2018

Rapport från Uppsala Health summit – Care for Cancer 14-15 juni 2018

Rapport från Uppsala Health summit – Care for Cancer 14-15 juni 2018

Uppsala Health Summit är en internationell sammankomst för dialog med syfte att utforska möjligheter och barriärer associerade inom framgångar inom medicin. Målsättningen med mötet var hur vi kan dra nytta av de senaste rönen.

Cancerdödlighet ökar internationellt. Globalt räknar man att år 2030 det finns 66 % fler cancerfall jmf med 2012.

Det var ett spännande och högst relevant möte på Slottet i Uppsala. Välbesökt och med deltagare från bl.a USA, Indien och Nigeria. Totalt var det lite över 200 besökande.

Det var dels föreläsningar:

Första dagen bjöds på först en talarsession med Dr Susan Galbraith, chef onkologi, från Astrazeneca. Hon gav exempel på framgångsrika behandlingar där man använt sig av mer precis behandling med läkemedel som använts på patienter där man med markörer nått en preciserad behandling. Trenden är att en diagnos kn börja bli mer precis. Bra resultat på en s.k. checkmatebehandling där man blockerar en cancercells försvar mot vår attackerande T-cell. Den visade på ökad överlevnad på tidig lungcancer. Intressant var att det nu finns blodprov för att upptäck cancern, s.k. ct DNA (cirkulation tumor DNA). Data som visades var lika bra som den mycket dyrare biopsiundersökningen. Upptäckten är en verklig ”game changer”.

Klas Kärre från cancerfonden visade på att kinesisk forskning nu kommer starkt och det kommer innebära en stark ökning av kunskap de närmaste 5-10 åren. I fråga om forskning ligger Sverige på

16e plats tyvärr. Det behövs mycket mer forskning på kvinnor för att öka överlevnad. Under de senaste 7 åren i Sverige så har basal grundforskning minskat men translations-forskning har ökat från 8 till 64 % dvs den forskningen som mer försöker omsätta grundforskningens rön till en mer tillämpning för vården.

Klas var mycket positiv till den nya immunoterapi terapin och då särskilt i framtiden då den sker i kombination med annat.

Greg Simon från Biden cancer Institute i USA gav exempel på patienter som en drivande kraft för att bättra på vården. Fritt dataflöde viktigt. Som ett bra initiativ var ett exempel där man förmått UBER taxi att gratis köra patienter till sjukhus/vård då de annars inte skulle har råd.

Marie Ennis O Connor från Patient Empowerment Foundation and Health Care social Media belyste sociala mediers betydelse. Patienter blir mer upplysta och kan mer påverka. Dessutom billigt.

Det gavs andra föreläsningar på temat tillgång av behandlingar och diagnostik. Klart är att det skiljer minst sagt i olika delar av världen. Ett annat tema var hoten mot publik hälsa: styrning vs livstil. Tobak togs upp.

Workshops:

Det var 8 st workshops som man hade valt innan själv efter intresse.

Vi delades upp i gruppen om ca 4 st. som fick försöka fritt ge förslag på möjligheter och barriärer och hur man kan lösa det hela (eller i alla fall något).

  •   Precision medicine in cancer care
  •   Biobanking for global cancer care
  •   Clinical value and price setting for new cancer drugs
  •   Long term care for cancer survivors
  •   Towards useful biomarkers for cancer care
  •   Using data for better cancer treatment
  •   Implementing physical exercise in cancer care

    Helst hade man varit med på alla då alla var bra men man kunde bara ta 2st och jag hade valt precision medicine och physical exercise.

    Precisionsmedicin ses som ett paradigm skifte och det kommer hända mycket tror jag. Genom att analysera bl.a patientens genmutationer kan man få en mer smart behandling med bättre effekt och känslighet eller minska resistensproblem eller komma åt biverkningar. Det här går snabbt. DNA sekvensering av vår kod går blixtsnabbt numera och kostnaderna har sjunkit mycket. Vi diskuterade att vården behöver utbildas på ett annat sätt nu så gapet inte blir för stort mot de vetenskapliga framgångarna. Intrastruktur och samarbeten över områden. Politikerna behöver verkligen fatta att det här går att göra något bra av. Precisionsmedicin i centrum kommer at omges av patient, lag och etik, bioinformatik, IT säkerhet och medicinsk kompetens/kvalitet.

    Implementing physical exercise: Det har visats att motion/träning drar igång kroppliga mekanismer ända ner på gennivå som är bra. Till och med industrin stödjer det då man troligen blir mer mottaglig för positiv effekt av läkemedlen. Många bra effekter har setts under studier som gjorts på senare år under cancerbehandling och efter cancerbehandling (bättre muskelstyrka, hjärt/lungkapacitet, cancer trötthet- fatigue, humör etc). Det finns specifika risker också som högre blodtryck bl.a. Därför behövs den individanpassas också för en del. Vi komma fram till att mer utbildningen behövs av vården och ffa läkarna. Motion på recept. Att läkaren också följer upp motionsbiten. Det behövs bättre strukturer t.ex tillgång till träningslokalen både inom sjukhuset men helst nog utanför. En föreläsare från Litauen hade bra exempel hur deras patientorganisation ökat träning o motion hos sina medlemmar. De startar helt enkelt promenader, billigt och bra. Blir mingel då dessutom. Man gick en bit och det fanns sedan t.om bilar som körde en tillbaka. De hade ordnat gratistider på badhus då kanske övrigt besökandeantalet var lägre. Mycket fanns att göra för en patientorganisation till låg kostnad. Jag belyste att just att starta träna är det svåraste. Därför behöver en patient upplysas om specifika bra effekter just för sin cancer och att se den som en del i sin behandling som man styr själv efter förmåga.

    Sammantaget kan säga att tekniken ligger före vården minst sagt och det finns många barriärer för att nå patienten med den nyaste tekniken. Utbildning av patienter, politiker och vårdpersonal är viktigt samt att olika system behöver samordnas mer för en jämlik vård.

    2018-06-15

    Olle Karlsson